Natural Cycles (varning för långt inlägg..)

by

Häromdagen skrev jag ett inlägg på Instagram om mitt användande av Natural Cycles.
Om hur jag är allt annat än nöjd och att jag nu i stor frustration lägger av trots att jag betalat för 12 månader men bara nyttjat tjänsten i 9 månader.

Som ni alla är väl medvetna om så har jag och min man försökt bli gravid i drygt två år. Vi har testat det mesta (förutom insemination och ivf som blir nästa steg) så när Natural Cycles kom på marknaden tänkte jag att hey varför inte? Temperaturmetoden är både välkänd och välanvänd.

Så jag signade ett abonnemang, laddade ned appen och började mäta.
Den första månaden kommer man att få många röda dagar och det var jag inställd på, appen behöver så mycket data som möjligt för att kunna ge ett så pass korrekt resultat som möjligt.
Men efter ungefär två-tre månader började jag reagera på att den aldrig sa till när jag hade ägglossning. Den gav mig ett beräknat datum och när det datumet kom och jag tog ett negativt äl-test och förde in det i appen så fortsatte den ändå att hävda att jag haft min ägglossning.
Sedan gick det ett par dagar, appen räknade då om sig och vips så visar den att jag har haft äl x-antal dagar tidigare än den beräknade dagen. Något som är oerhört relevant att vilja veta om när man försöker bli gravida..

Nu tänker jag absolut inte skylla på NC för att vi inte blivit gravida, uppenbarligen är det något annat som ligger och stör (något som läkarna inte hittar, but still..) utan jag är mest irriterad för att jag tycker att tjänsten ska fungera.

Har mailat deras kundtjänst ett par gånger med dessa frågor och efter att ha gjort vissa förändringar, så som att inte mäta de dagarna jag går upp väldigt tidigt, så blev det ändå ingen förändring. Månaderna gick och frustrationen växte sig allt större. Är min kropp verkligen så omöjlig att läsa av?

Sen började jag kolla runt på NC’s hashtag på Instagram och ser då att andra kvinnor som använder deras produkt får upp notiser i telefonen, exempelvis att ägglossning har hittats, mensens första dag är här och en ny cykel börjar, eller andra olika typer av meddelanden.
Jag har under mina 9 månader aldrig fått upp ett sådant meddelande.
Är det min app det är fel på? Varför funkar det inte?
Blev så irriterad att jag helt enkelt bestämde mig där och då för att skita i hela grejen. Sluta använda termometern och därmed även sluta störa mig på att det inte funkar (för mig).

Just nu känns det sååå skönt att inte behöva lägga energi på något som ändå inte funkar (för mig) och till er som använder Natural Cycles och trivs med det – Grattis!
Tycker att det verkar vara en bra grej eftersom p-piller, minipiller, p-ringar etc etc bara stör kroppen, men för mig, not so much.

Vad jag ville ha ut av det här inlägget? Inte speciellt mycket mer än att jag ville få ur mig all frustration samt upplysa andra om min erfarenhet kring NC. För just nu läser jag bara om kvinnor som prisar denna fantastiska underbara produkt och det gör mig om möjligt ännu mer provocerad haha. NCSå här kan det se ut..

NC2

Zonterapi

by

För att ge er en liten uppdatering om vad som händer på skaffa-barn-fronten så kan jag meddela att det ännu inte har hänt något som är värt att nämna. Ingen bebis på bakning. Än.

Men imorgon ska jag testa något nytt som såklart förhoppningsvis kommer att resultera i ovanstånde. Jag ska nämligen testa zonterapi!
Har fått det rekommenderat av många, och även om de flesta säger att den där mannen i Landskrona är bäst så har jag just nu inte schema som tillåter mig att åka dit.
Så ska därför prova att först gå till en kvinna som håller till i Hässleholm, nära och bra liksom!

Får se vad det ger, är i alla fall väldigt pepp! Och skulle jag inte märka någon skillnad så får jag bara ta mig tid till att åka till Landskrona.

Och fram tills att vi har en egen kotte så får vi njuta till fullo av den här lilla människan ♥

  

Hormoni

by

Som rubriken avslöjar handlar detta inlägg om hormoner. Har man inget intresse av att läsa om det kan man helt enkelt scrolla eller klicka vidare.
Tänkte ge er en lite update på Pergotime-fronten. Började ju med de tabletterna i lördags, en kur är på fem tabletter så därför tog jag den sista igår.

Precis som vilken receptbelagd medicin som helst så finns det risk för vissa biverkningar och jag har läst allt från högt till lågt. Jag känner dock ingen skillnad alls. Kanske att jag inte har lika mycket tålamod med vissa saker, men det kan också lika gärna bero på att jag inte har tid att hålla på, saker måste liksom bara flyta på just nu.
Sen kanske det smäller till de kommande dagarna, det vet man ju aldrig. Det är trots allt nu kroppen börjar arbeta. Inom 5-12 dagar beräknas man få ägglossning och då kommer jag även börja med progesteron.

Just nu känner jag mig hoppfull. Känner att man göra något konkret istället för att bara köra upp metallrör i fiffi och kolla runt att allt ser okej ut. Nu har vi ändå en plan, så fortsätt håll tummarna för oss!

pergo

Time for Pergotime

by

Idag är dagen. Dagen då jag ska börja med Pergotime. Har verkligen längtat. Även om man kan få biverkningar och må rätt pissigt så kan detta fortfarande innebära den stora skillnaden på att få barn eller ej.

Har många i min närhet som ätit Pergotime, vissa i dubbla eller tredubbla doser, och mycket riktigt har det gett resultat i form av gosiga bebisar.
Har man ingen aning om vad Pergotime är så är det alltså ett läkemedel som ska stimulera ägglossning. Man tar en kur på fem tabletter under fem dagar (om man ej går på en högre dosering det vill säga..) och när man tagit den sista tabletten så får man äl inom 4-10 dagar.

Jag har tidigare inte haft någon problem med egen ägglossning, i alla fall inte vad jag vet, men nu skrev läkaren ut dessa och vi vill ju gärna testa alla möjligheter som finns. Kommer även att komplettera med en progesteronkräm, eftersom jag fortfarande har mina misstankar om att jag ligger lågt till i de värdena.

Något som däremot är lite skrämmande är att risken för flerbörd ökar när man äter dessa tabletter haha
Men visst, hellre två barn än inget barn! 😛

IMG_3276

Hysterosavadåsadu?

by

Phu. Den här dagen har verkligen gått i ett.
Den började i Osby, Stark Mamma och PT. Sedan direkt därifrån till Hässleholm och Mariakliniken. På torsdag ska jag göra något som heter Hysterosalpingoultrasonografi (om jag nu förstod det hela rätt) där man kollar passagen i äggledarna, inför det behöver jag både smärtstillande och antibiotika.
Någon som gjort en sådan undersökning?
Man vet inte riktigt vad man kan vänta sig, men allt kommer ju att vara värt det om man får sin lilla bebis, sin efterlängtade familj.

Nu sitter jag hemma med mail, planering och fakturering. Tro inte att man slutat jobbet bara för att man kommit innanför dörren. Icke!

IMG_2482

Provtagning

by

Denna morgon hänger jag på låset till Mariakliniken. Jag ska kolla mina progesteronnivåer och detta måste göras innan 9:30 på morgonen. Så efter provtagningen är det plattan i mattan till Höör.

Så himla lyxigt att få ta blodprov innan jobbet, det ger mig en liten kick haha. Vet att det troligtvis är de sjukast faktan om mig – men jag älskar att ta blodprov.
Vet inte riktigt hur det kommer sig, för när jag var liten avskydde jag det. Då tog jag prover regelbundet 3-4 gg/året i och med att de utredde mig för celiaki. Minns paniken jag kände och hur mamma och sköterskan fick hålla fast mig. Inte alls kul. Troligtvis gjorde det inte ens speciellt ont, men det var själva situationen, att man förväntades vara rädd för nålar och stick.

Hursomhelst känner jag alltså precis tvärtom nu. Jag tittar nyfiket på när hen ska sticka och jag plockar alltid fram och visar mig bästa ven haha 😛

Ska bli intressant att se vad proverna visar sen. Jag hoppas lite grann på att det faktiskt ska visa något, för då är det ganska enkelt avhjälpt och då blir vi förhoppningsvis gravida fort. 

25, 26, 27

by

Ofrivilliga. Det är precis vi är, Erik och jag.

När man var yngre och gick i mellan- och högstadiet började man lära sig mer om kroppen. Hur den fungerar hormonellt, vad som sker när man blir tonåring och hamnar i puberteten, hur barn blir till och hur OERHÖRT viktigt det är att skydda sig (vilket det givetvis är, mot sjukdomar osv..). För nåde dig om du missar ett p-piller eller skippar kondomen. För om du gör det, då blir det barn – direkt!

Men nu, när vi är vuxna, så har vi insett att det inte alls är så.

Sommaren 2013 hade jag precis fyllt 25 år och det var då vi bestämde att jag skulle sluta med p-ringar. Man är lite nervös inför ett sådant beslut, tänker ”kommer hela livet förändras för alltid nu”. Och så är det troligtvis för dem flesta, men inte för oss.

Det första halvåret var det mest lite mañana, vi tog det som det kom, tänkte inte för mycket på det hela. Man är mest pirrig över att ha fattat ett sådant stort beslut.
Men månaderna gick utan att det hände något, men det har man ju ändå fått höra, att ”det är helt normalt att det kan ta lite tid”.

Så i januari-14 bestämde vi oss för att bli lite mer aktiva i hela barnaskapandet såattsäga…
Men även nu fortsatte månaderna precis som de gjort tidigare. Obefruktade.
Jag fyllde 26 och kunde inte låta bli att tänka att om vi hade blivit gravida direkt när vi slutade med preventivmedel så hade vi redan haft en bebis nu. Vi hade varit en liten familj.

Vi började bli allt mer ledsna och frustrerade, berättade för några vänner och fick ett enormt stort stöd tillbaka. Ett stöd som ännu idag känns helt ovärdeligt.

Man läser på diverse forum, övertolkar minsta signal från kroppen och lägger enorma mängder pengar på hjälpmedel som eventuellt, kanske, möjligtvis, förhoppningsvis kommer att vara avgörande. Trots det – inget.

Tiden puttrar på. Allt fler i ens omgivning ynglar av sig och jag bryter ihop när en av tjejerna jag följer på Instagram går ut med sin graviditet. Knappt känslig blir man. Men definitivt inte missunnsam, otroligt viktigt att belysa i det hela! Önskar bara allt gott till alla. Bara det att vi vill ju också. Vi vill också vara med i mamma-pappa-barn-klubben..

I december-14 beställde vi tid på Mariakliniken i Hässleholm. Lika bra att ta tag i det och sluta gå omkring och undra huruvida det är något fel på oss. Speciellt då det fanns en överhängande risk i och med mina cellförändringar som spökar och Eriks sjukdom med alla diverse behandlingar i bagaget.
Men provresultaten kom och allt såg bra ut. Så här är vi nu.
Inte riktigt placerade i det där facket för ”ofrivilligt barnlösa” eftersom vi ännu inte gjort några inseminationer (som blir nästa steg). Men ofrivilla och barnlösa är vi definitivt.

Snart fyller jag 27 och börjar inse att jag kanske inte kommer vara gravid då heller. Det kommer i alla fall inte bli några bebisar under 2015.

Inser att jag skulle kunna göra det här inlägget ett par tusen ord längre, men det är nog väldigt få, om ens någon, som orkar och vill läsa igenom allt. Så jag lämnar det här. Är också fullt medveten om att vi inte är ensamma om att gå igenom en sådan här sak, därför jag tycker det är så viktigt att prata om det.

Men nu vet ni i alla fall. Vår allra högsta önskan.

Bäbis, bäbis, bäbis. Åh.